Arlandabanans tunnelprojekt genomfördes under Arlanda flygplats av NCC och Banbrytarna, och innebar sprängning av cirka 800,000 kubikmeter berg över 8,500 meter. Tunnelbygget, som innefattade tre stationer, ställde stora krav på vibrationstolerans och stabilitet då arbetet skedde nära känsliga terminalbyggnader. Genom att använda Q-systemet för att bedöma bergkvalitet kunde byggteamet snabbt anpassa förstärkning med sprutbetong och bergbult för att säkerställa en säker och hållbar struktur. Grundvattenläckage hanterades effektivt med förinjektering av specialcement, vilket höll läckagenivåerna stabila och undvek påverkan på den omgivande miljön. Ett omfattande system för att mäta markrörelser infördes för att förhindra sättningar, säkerställa tunnelns stabilitet och ge trygghet för både passagerare och byggarbetare. Tunnelkonstruktionen genomfördes med dygnet runt-produktion, vilket effektiviserade arbetsprocessen och minskade eventuella förseningar. Ingenjörsgeologer övervakade projektet i realtid, och beslut om förstärkningar fattades snabbt och baserades på den aktuella bergkvaliteten. Arlandabanan öppnade för trafik 1999 och har sedan dess varit en framgångsrik del av Sveriges infrastruktur, som också gett branschen ett viktigt exempel på effektiv och långsiktigt hållbar tunnelbyggnation med fokus på logistik, säkerhet och miljöhänsyn.
BK