Arlandabanan är Sveriges första stora infrastruktursatsning med privat finansiering enligt en Build-Transfer-Operate (BTO)-modell och kopplar Stockholm till Arlanda flygplats. Projektet, som startade 1995, inkluderar både bygg- och markarbeten, och är uppdelat i fyra huvudentreprenader: berg, mark, betong samt stationskonstruktion. Under de första 20 månaderna av byggfasen, som påbörjades i mars 1997, hade cirka 80% av bergarbetena och 50% av markarbetena färdigställts. Banbrytarnas bygggrupp, bestående av NCC och Siab, hanterar huvudproduktionen och sysselsätter 300 personer. Tillverkningen av tågen pågår samtidigt i England, och rälsläggningen inleds vid Rosersberg hösten 1997. Tunneldrivningarna har krävt omfattande säkerhetsåtgärder för att minimera vibrationspåverkan, särskilt under Arlanda terminaler. Bergmassans deformationsmönster har noggrant övervakats, och specifika vibrationsgränsvärden har satts enligt svensk standard SS 460 48 66, med hänsyn till byggnadernas närhet till tunnlarna. För att skydda känslig elektronik har en riskanalys genomförts av Nitro Consult, som också anger maximala vibrationsnivåer. Projektet förväntas stå färdigt 1999 med en testkörningsfas innan kommersiell drift inleds. Arlandaprojektet markerar ett betydande steg för Sveriges infrastrukturutveckling och visar på potentialen för samfinansiering i större infrastruktursatsningar
BK