Databoring har genomgått betydande utveckling sedan 1980-talet när de första fulldatariggarna introducerades för tunneldrivning i Skandinavien. Målet med dessa riggar var att uppnå mer exakta konturer, mindre övermassa, och snabbare borrning. Idag används avancerade riggar i Norge och Sverige, men de fulla fördelarna med tekniken utnyttjas sällan. Trots att riggarna kan drivas automatiskt används ofta manuella eller halvautomatiska metoder, vilket innebär att potentialen för tidsbesparingar och noggrannhet förblir outnyttjad. Databoringens fördelar är dokumenterade och inkluderar minskad övermassa och jämnare kontur, vilket sparar på sprängmedel och minskar behovet av betong. Dessutom kan autoborrning ge kostnads- och tidsbesparingar genom att optimera sprängcykler och minska slitage på utrustningen. Dock är skeptisk inställning hos operatörer och entreprenörer ett hinder; det upplevs som tidskrävande att justera automatiska system och hantera eventuella tekniska problem. Framgångsrik implementering av fulldata kräver engagerad utbildning och support på plats. Genom att stärka stödet och bygga en företagskultur kring databoringens långsiktiga fördelar kan den avancerade tekniken bidra till mer hållbara och kostnadseffektiva tunneldrivningsprojekt.
BK