I Aitikgruvan har ett forskningsprojekt utforskat effekten av korta fördröjningar mellan spränghål för att förbättra fragmenteringen, vilket kan öka produktiviteten och minska energianvändningen vid krossning och malning. Genom att minska fördröjningstiden till så lite som 1 ms möjliggörs bättre interaktion mellan stötvågor, vilket enligt teorier om dynamisk brottmekanik kan ge en finare fragmentering. Projektet involverade omfattande fältförsök med elektroniska tändare, som erbjuder millisekundnoggrannhet och minskar spridningen jämfört med traditionella pyrotekniska tändare. Resultaten visade att en kortare fördröjningstid kunde förbättra styckefallsfördelningen, särskilt med elektroniska tändare, och därmed minska behovet av efterkrossning. Dessutom observerades att kortare fördröjningar ledde till högre genomströmning i krossarna, vilket sänkte energikostnaderna per ton krossat berg. Däremot visade olika testförsök att fördröjningarna mellan 3 och 6 ms genererade varierande styckefall, vilket kräver ytterligare analys för att fastställa de optimala fördröjningarna. Detta projekt visar på potentialen för förbättrad precision i sprängning och har lett till vidare utveckling av numeriska verktyg för att modellera sprängeffekter, vilket kan tillämpas för liknande storskaliga gruvprojekt
BK