I Skandinavien tillämpas den mest utvecklade förinjekteringstekniken vid nästan all tunneldrivning. Den drivande kraften bakom att tekniken används är kravet att inte påverka grundvattennivåerna. Miljökonsekvenserna av att inte ta hänsyn till grundvattenläckage har visat sig katastrofala – i form av omfattande och ojämna sättningar i byggnadsgrunder och kraftig påverkan av vegetationen. Förinjekteringsarbete med hög standard har visat sig vara förhållandevis tidsödande och därmed kostsamt – eftersom det råder ett starkt samband mellan tid och pengar vid tunneldrivning. Stora ansträngningar görs för att minska tidsåtgången för tätning. Typiskt används 50% av tiden för borrning och 50% för injektering och härdning av injekteringsbruket. Denna artikel behandlar tunnelbygget Hede – Älvängen i Sverige, där ett nytt angreppssätt på borrning tillämpas. Borriggen har en ny konstruktion som nästan har fördubblat borrkapaciteten och därmed nästan halverat tiden för borrning. Noggrannheten i borrhålplaceringen har inte försämrats – snarare tvärtom. Den drastiskt ökade borrkapaciteten har medfört stora tidsbesparingar – så stora att en investering i en borrigg av detta slag blir ekonomiskt rimlig. Dessutom kan borriggen skötas av en ensam operatör. Detta ökar säkerheten eftersom risken att av misstag skada en kollega elimineras. All borrning avbryts om operatören lämnar riggen, t.ex. för att byta borrverktyg eller utföra någon annan åtgärd framför riggen. Den nya borriggen har konstruerats och tillverkats inom ramen för ett samriskprojekt mellan kunden Veidekke och tillverkaren Atlas Copco. Samarbetet har resulterat i en mycket användbar produkt som hittills inte har uppvisat några mer allvarliga barnsjukdomar.
BK